Rundabordssamtal om it i skolan
Den svenska regeringen arbetar sedan en tid tillbaka med att ta fram Digital agenda för Sverige. Det är en del av EUs projekt kring att ta fram en digital agenda för Europa, en unionsövergripande handlingsplan för att öka unionens gemensamma konkurrenskraft genom att satsa på forskning, utveckling, tillgänglighet och kunskapsspridning inom området it, elektronisk förvaltning och digitala medier.
Just nu arrangerar Näringsdepartementet, som samordnar den svenska satsningen, ett antal rundabordssamtal inom olika områden. På måndag, 21 februari, mellan 14 och 17, är det dags att diskutera problemställningar som rör it i skola och undervisning. Rundabordssamtalet kommer att streamas direkt och det kommer även att kunna ses i efterhand.
Jag kommer att delta i samtalet tillsammans med ett tjugotal personer från myndigheter, kommuner, akademi, intresseorganisationer och näringsliv. Listan är inte helt komplett, men den ger en fingervisning av vilka som kommer att vara med.
Här är dagordningen och en lista över de frågeställningar som kommer att behandlas. Både dagordningen och listan presenterades igår. Skriv in dina synpunkter och svar som en kommentar här på bloggen, så ska jag försöka föra fram dem på måndag!
Dagordning
1. Inledning till diskussion. Anna-Karin Hatt, IT- och regionminister samt Bertil Östberg, statssekreterare Utbildningsdepartementet.
2. Diskussion utifrån några områden. För alla ska kunna komma till tals så uppskattar vi om ni har korta inlägg och fokuserar på det som ni anser är allra viktigast att lyfta fram.
IT i skola
Hur ser det ut idag, vad är potentialen och utmaningarna förknippade med kommuners och lärares användning av IT, för skolans e-förvaltning dels för skolans ”interna” administrativa arbete, dels för skolans ”externa” arbete med mötet med elever och föräldrar?
IT i undervisning
Hur ser det ut idag, vad är potentialen och utmaningarna förknippade med IT i undervisningen vad gäller tillgång och användning av skolans bredband, digitala läromedel och datorer och annan IT, samt kompetens och förmåga hos lärare, skolledare och elever att använda IT i undervisningen?
Hinder och konkreta åtgärder för IT i skola och undervisning
Fokus på lösningar och vad vi kan göra för att uppfylla potentialen och möta utmaningar.
Hur går vi vidare
Vad ser ni är det viktigaste man kan göra politiskt för att driva på utvecklingen för IT i skola och undervisning?
Hur når vi ut med budskap och insatser inom olika områden?
Vad kan din organisation bidra med/ansvara för?
Vad kan vi göra tillsammans?
3. Avslutning. IT- och regionministern
13 Responses to “Rundabordssamtal om it i skolan”
Kommentera!
Sven Ögren on February 20th, 2011
IT i skola
Hur ser det ut idag,
Här krävs det en snabb och grundlig utredning rörande lärares aktuella möjligheter att använda tillgängliga resurser både vad gäller teknisk förmåga och tillämpningar i daglig undervisning.
Ofta har gjorda investeringar inte i tillräcklig grad följts av tillämpningar beroende på bristande tillit hos skolans personal mitt påstående baserat på ett större antal bekanta i skolvärlden.
Skolledningens roll i sammanhanget måste fastställas och därefter måste åtgärder vidtas för att uppnå tillämpningar av nya verktyg och inte minst samverkan mellan skola och omvärld i och utanför vårt land.
vad är potentialen och utmaningarna förknippade med kommuners och lärares användning av IT, för skolans e-förvaltning dels för skolans ”interna” administrativa arbete, dels för skolans ”externa” arbete med mötet med elever och föräldrar?
Varje lärare borde ha tillgång till digitala bilder på samtliga elever arrangerade på ett sådant sätt att de enkelt kan användas i samband med grupparbeten etc
IT i undervisning
Hur ser det ut idag,
När ekonomin medger det anser jag det angeläget att montera takhängda projektorer i varje klassrum för att tillgängligheten inte skall utgöra anledning till att undvika användning av nya kraftfulla media.
Gjorda investeringar i utrustning bör följas av personalfortbildning i handhavande av ny utrustning. De tre Smartboards som inköpts på min tidigare skola skulle vara en betydligt bättre investering om de följts upp med personalfortbildning av en sådan omfattning att utrustningen kom till användning vid varje tillfälle när så hade varit pedagogiskt motiverat.
vad är potentialen och utmaningarna förknippade med IT i undervisningen vad gäller tillgång och användning av skolans bredband, digitala läromedel och datorer och annan IT, samt kompetens och förmåga hos lärare, skolledare och elever att använda IT i undervisningen?
På den skola där jag varit verksam har IT-ansvarig helt nyligen tvingats uppmana personal och elever att undvika användning av såväl SVT-play som Skype och Youtube för att bredbandet inte har tillräcklig kapacitet. Detta samtidigt som dessa resurser aldrig tidigare varit mer lämpade för skolarbete än vad de är just nu.
Hinder och konkreta åtgärder för IT i skola och undervisning
På den skola där jag var verksam fanns tillgång till ett nationellt FirstClassnätverk vilket med skolledningens stöd skulle kunna utgjort en betyligt större resurs än vad som under de senaste 12 åren varit fallet. Skolledningens aktiva roll bör uppmärksammas. Alla skolledare har inte teknisk kompetens på detta område men bör ha skyldigheter att optimera gjorda investeringar.
Eva Sartorius on February 20th, 2011
Hej!
Tack för chansen att bidra på måndag.
Jag vill föreslå att surfplattor med appar som stödjer undervisningen borde bli obligatoriska dagliga inslag för både lärare och elever från förskoleklass och uppåt. (I lämplig ålder uppgraderar man till bärbar dator med riktigt tangentbord).
Vänliga hälsningar, Eva Sartorius (på dagarna verksam inom E-delegationen, men här uttalar jag mig privat)
Gert Nilsson on February 20th, 2011
Hej!
Äntligen görs det en ansats till att förändra och digitalisera skolan.
1. Den stora utmaningen är att digitalisera lärarkåren. Den huvudsakliga utbildningsinsatsen är fortfarande analog och lärarna är nog den kår som har minst tillgång till datorer av alla yrkesverksamma i dag. All administration och övrig verksamhet är datoriserad med bra programvaror till sin hjälp. För läraren ser det helt annorlunda ut. Arbetslags ledaren har ofta en egen dator, precis som de flesta specialpedagoger, men den vanliga läraren får oftast dela dator med ett antal kolleger. Jag vet att det inte ser så ut på alla skolor, eftersom en hel del har infört 1-1. Läraren får fler och fler administrativa åtaganden som de ska lösa och detta inkräktar på den tid som de har för den pedagogiska verksamheten. Kan vi korta ner den administrativa tiden genom tillgång till effektiva verktyg, så ser jag en stor tidsbesparing och mer tid till pedagogik.
Samtidigt ska man även se på andra positiva effekter ett utökat användande av digitala verktyg har i skolan. Pedagogiken kommer att förändras och helt nya möjligheter till lärandet kommer att skapas som vi idag inte kan göra. Interaktion mellan lärare, elev och vårdnadshavare kommer att kunna utvecklas på ett sätt som inte är möjligt utan de digitala verktygen. När hela lärarkåren och eleverna har tillgång till moderna och anpassade digitala verktyg, kommer vi att få se en helt ny pedagogik som inte har varit möjlig tidigare.
Detta kommer att ställa stora krav på kommunikations utrustningen i skolan och de befintliga trådlösa nätverken måste uppgraderas itakt med digitaliseringen, för annars kan inte de digitala verktygen användas fullt ut.
Vi i kommunerna och på skolorna behöver draghjälp i denna process och förutsättningarna är så olika och då främst på det ekonomiska planet. För att inte de “rika” kommunerna ska dra ifrån för mycket behövs någon typ av stödåtgärder för annars kommer vi inte att ha en likvärdig skola i Sverige.
Stefan Pålsson on February 20th, 2011
Tusen tack för alla synpunkter och tankar!
Jag instämmer i att det är hög tid att lärare ges möjlighet att på allvar integrera de digitala möjligheterna i sitt dagliga arbete. För att det ska fungera måste alla lära sig att hantera tekniken och att arbeta på nya sätt. Här tänker jag även försöka peka på värdet av att lärare kan dela med sig av sina erfarenheter i praktikgemenskaper och lära av varandra. Allt går inte att lösa med kurser, eftersom det sällan finns givna lösningar. Istället är det viktigt att pröva sig fram och lära av varandra för att hitta fungerande vägar. Skolledningens betydelse för utveckling och förnyelse får förstås inte heller glömmas bort.
“Paddor” och andra sorters surfplattor eller tablets kan säkert spela en stor roll, särskilt i de lägre åldrarna. Här har jag sett på sistone att en del intressant är på gång! Och detta är förstås viktigt att lyfta fram.
Likvärdigheten mellan skolor och kommuner får inte heller glömmas bort. Annars kan vi riskera att socioekonomiska skillnader permanentas och att samhällsklyftorna ökar nu när teknikutvecklingen skapar nya möjligheter för undervisning, kunskap och lärande.
Jag antecknar och funderar vidare inför morgondagen!
Sofie Sandholm on February 20th, 2011
Hej!
Jag håller med om mycket av det som redan har skrivits om behov av bra skolledning, tid, utrustning, tydliga visioner osv. Om man nu löser dessa områden står vi ändå kvar med ett dilemma. Hur ska vi få mängder av lärare/pedagoger att ta till sig och börja använda de nya digitala möjligheterna?
Efter att i ett antal år ha försökt just detta, med både frikostiga och knappa resurser, ser jag bara en fungerande väg framåt – en kombination av tydliga krav, tillräckliga resurser och framför allt e x t r e m t duktiga lärare/pedagoger som kan hålla i fortbildningen och genast knyta ihop det nya man lär sig med konkret användning i t ex undervisningen!
Dessa extremt duktiga personer finns redan ute i organisationerna men skulle behöva stöd och utrymme för att göra detta viktiga jobb. Vi gagnas inte av ytterligare en intensiv men kort satsning, om vi ska lyckas behövs långsiktighet och kontinuerlig uppföljning!
Sofie Sandholm
bitr rektor och lärare
Skarpnäcks folkhögskola
Stefan Pålsson on February 20th, 2011
Tackar!
Bra att du påpekar behovet av att dra nytta av de kunskaper och erfarenheter som finns ute i skolorna i fortbildningsarbetet. Annars blir nog det svårt att uppfylla de krav som måste ställas på undervisningen. Dessutom tror jag att det är avgörande att ge alla lärare möjlighet att resonera och diskutera för att utveckla sin undervisning. Det finns inte alltid färdiga lösningar, utan man måste hjälpas åt att komma vidare.
Precis som du påpekar, så gäller det att tänka långsiktigt. De förändringar som krävs kan förstås inte åstadkommas i en handvändning – och dessutom kommer teknik- och samhällsutvecklingen att fortsätta inom överskådlig tid!
Marcus Weiderstål on February 21st, 2011
Tjena!
Det jag undrar lite över och det snackas mycket om IT-utbildning för lärare. Att de behöver fortbildas för att hänga med och liknande. Men hur är det med våra elever? Jag tänker främst på gymnasiet.
De kurserna som presenteras i GY2011 håller inte måttet. Det kan många se. T ex så drar man in på valfria kurser för alla program och vill att så många som möjligt har en förutbestämd utbildning. Trots detta lägger man knappt in någon IT-undervisning. Dessutom finns det inte kvar någon kurs på 50 timmar som ger grundläggande IT-kunskaper. Om en elev har 200 poäng att välja fritt. Tror vi verkligen att denne ska välja en datorkurs på 100 poäng när den inte ger några meritpoäng? Då väljer denne hellre något språk som ger fördel till universitet.
Hur ska vi lösa detta? Litar vi verkligen att våra elever kan skaffa sig kompetensen privat?
Hälsningar,
Marcus
Stefan Pålsson on February 21st, 2011
Hej!
Jag kan inte annat än att hålla med, och detta måste förstås påpekas idag. Skolans undervisning måste göra det möjligt för alla att utveckla de kunskaper som de behöver i dagens samhälle.
Vi kan inte lita på att eleverna lär sig detta själva. Några gör det, förstås, men om inte skolan tar tag i detta riskerar vi att samhällsklyftorna blir större…
OECD konstaterade detta i en rapport från sitt projekt New Millennium Learners förra året. Kolla in http://omvarld.blogg.skolverket.se/2010/04/09/den-andra-digitala-klyftan/ och http://infontology.typepad.com/omsesid/2010/04/new-millennium-learners-och-matteuseffekten.html
Linn Gustavsson on February 21st, 2011
Hej!
Det behövs verkligen, verkligen, verkligen en kurs i gymnasiet, en kärnämneskurs, minst 100p, men gärna 300p.
Den ska:
hjälpa gymnasieungdomarna att bygga upp sin digitala identitet (marknadsföra en vettig bild av sig själva på nätet både för vänner och för framtida arbetsgivare)
hjälpa eleverna att bygga grunden sin personliga lärmiljö och sitt personligt nätverk för livslångt lärande.
Det räcker inte att tro att dessa bitar ska fogas in i andra gymnasiekurser och inte heller att tro att alla ungdomar fixar det här på sin fritid. (Skillnaderna i det fallet mellan elever är jättestor och kan leda till klyftor i samhället)
Mvh Linn Gymnasielärare
Stefan Pålsson on February 21st, 2011
Finemang!
Jag noterar detta! Det låter som en bra grund för att skapa förutsättningar för ett livslångt lärande i dagens sammankopplade nätsamhälle!
Niklas Karlsson on February 21st, 2011
Skriver några korta reflektioner:
Det viktigaste är att inte särskilja IT användning i undervisningen utan att det genomsyrar arbetet i skolan, dessutom tror jag att det är viktigt att framförallt lyfta dagens möjligheter och inte fokusera på framtid.
De framtidsfrågor som lyfts bör ta sin utgångspunkt i:
- Organisering av utbildning – hur kan och ska utbildning organiseras, med tanke på undervisningsgrupper (klasser), tid, närvaro m.m.
- Kunskapssyn – hur förändras synen på kunskap genom att andra artefakter används.
- Bedömning – vad ska bedömas och hur kan kunskaper bedömas, är det möjligt att bedöma kunskaper genom individuella prov?
Detta är några snabba reflektioner, som förhoppningsvis kan vara användbara idag.
Stefan Pålsson on February 21st, 2011
Utmärkt!
Jag tar med mig detta!